Skriva av sig-tråden

kinshaw Jag har nu suttit och läst igenom hela din text, och har inte kunnat undvika att fälla tårar på flera ställen. Samtidigt känner jag igen mig i en del av det du skriver- jag har en kroniskt sjuk förälder och har förlorat en sjukt älskad morfar som jag alltid haft speciella band med(det var många år sedan dock). Jag kan sätta mig in i hur du känner, till viss del, och jag lider med dig.

Du är uppenbarligen en stark tjej, som klarat av så mycket. Fortsätt stå på dig. Jag hoppas att allt löser sig till slut och att du kommer må bättre.

Kram!

avifors
tack ♥ jag gör mitt bästa.

expelliarmus
och ändå hade jag tänkt skriva längre, men är alldeles för trött för att kunna tänka klart och har ont i handlederna efter allt skrivande. Tack vännen ♥

Margaret
tack för att du läste, verkligen!
Även om det var många år sedan du förlorade din morfar så tycker jag inte det gör någon skillnad. Jag vet hur det känns, och det är inte lätt. Har det blivit lättare för dig med åren? För just nu känns det verkligen inte som att det kommer bli bättre. Och komma över att han dött kommer jag aldrig kunna, även om det kanske blir lättare att acceptera.

Det är du med. Tack. ♥

kinshaw: Finns inga ord... bara ♥
Låt inte dig själv gå under! Internetkramaaaaaaaaaaaar

Hotissue
jag gör mitt bästa, tack för att du läste! puss och kram ♥

Det första året var helt klart värst, utan morfar på födelsedagen och utan morfar på julafton.
Men allt eftersom åren gått så har det blivit bättre och jag har lärt mig att leva med det.

Jag älskar fortfarande morfar och kommer alltid att göra det, och jag saknar honom extra mycket under vissa dagar, typ lucia. Min morfar fyllde år dagen innan och under hela min uppväxt brukade jag lussa för morfar på hans födelsedag. Även under julen fylls jag av mycket saknad.

Tiden har läkt såren till stor del i mitt fall, men det är som du säger, man kommer aldrig över det, men man lär sig leva med det.

kinshaw
Nu har jag läst hela din text, och jag måste bara säga att du är en otroligt stark person. Vet inte vad mer jag ska säga. :c
Stay strong♥

Margaret
det är som för mig. Födelsedagen, julafton och studenten var jobbigast.

Vad fint! Jag tror han uppskattade det väldigt mycket.

Jo man får så lov att lära sig att leva med det, för våra nära och kära som gått bort vill självklart inte att vi ska gräva ner oss heller.

Somnium
thanks! ♥

Det vet jag att han gjorde.

Precis. Det sista morfar skulle vilja var att jag grävde ner mig. Han skulle vilja att jag skulle leva vidare, vara frisk och må bra.

Jag slår vad om att din morfar hade velat samma sak. Det känns som det känns nu, du har all rätt att sörja och du ska inte skämmas för det. Men det kommer att kännas bättre med tiden, det lovar jag.

^ Exakt!

Det vet jag. Därför gör jag mitt bästa, jämt, för hans skull. För jag vill göra honom stolt. Vilket jag vet att han är.

Jag hoppas det, verkligen.

kinshaw: Läste precis igenom detta, blir lite sen till skolan, men det får jag ta!
Du ska veta att du är en underbar människa, jag beklagar stort om det som hände din morfar, jag har förlorat min farfar och morfar, man dock hade vi inte direkt jättemycket kontakt. Hoppas din mamma blir lite bättre! (Om det är möjligt)

Du ska veta att jag finns här för dig! Vi här på mugglis finns här för dig. Be strong! We love you.