Förändrad värld Lupple & Medi

Rafael stannade upp. Hennes gnistrande hår. Så himla vackert. " Får jag bita dig nu?" Undrade han. Han ville se hur hennes blod såg ut.

Aurora skakade lite på huvudet. " Theodore. Jag förtjänar inte något sådant. " Muttrade hon trött.

"Ja." Hon vände sig om och såg på honom. Lade en hand mot hans kind.

"Varför säger du så? Du säger strunt.." viskade han.

Han kysste henne ömt över handleden och bet sedan varsamt ned och tog någon klunk innan han drog sig bort och studerade hennes blod. Det var glimrande, nästan silverfärgat (?). Han studerade det intresserat, noga.


Aurora svalde hårt och såg på honom. " För det känns ju så." Viskade hon stilla, sorgset.

Hon suckade nöjt men kved när han bet. Det gjorde inte ont men hon öppnade ögonen och såg på honom. Så många gånger han hade bitit henne. Hon såg sedan på sitt blod.
"Varför är det så?"

"Fast det är ju inte sant." Sa han och smekte hennes hand.
"Ska vi försöka trösta dig då?"

Han såg på henne. Mötte hennes blick. " Jag antar för månen." Sa han enkelt. " Brukar inte se ut riktigt såhär. " Sa han ärligt.

Hon nickade sakta. " Ja kanske " sa hon tankfullt.

"Så du vill undersöka det? Som läkarna?" Frågade hon tyst.

Han log och drog henne i famnen. Såg in i hennes ögon och kysste henne ömt.
"Som hur då?"

Rafael såg på henne, hon verkade oroad. "Nej inte direkt. Ville mest se det. " Sa han ärligt.

Hon besvarade kyssen. " Antar med pussar." Log hon glatt.

Hon såg på sin handled och satte sig upp.
"Det är okej.." Hon såg sedan bort.

"Sedan vill du ha säkert ha en massage. Lite choklad?"

Han såg på henne. " Vill du att jag ska undersöka det?" Frågade han försiktigt.

Aurora fnissade lite. " Kanske en macka vore gott ändå." Viskade hon.

"Jag vill bara vara normal. Att inte behöva månens ljus för att må bra." Hon drog armarna om sig.
"Men jag vill inte till kliniken."

"Då fixar vi det. Vad vill du ha på?" Frågade han och smekte hennes kind.
"Sylt?"