Förändrad värld Lupple & Medi

Aurora såg på honom och nickade sakta. " Ja tack. " Viskade hon ärligt.

Han flinade lite och kysste henne lätt på kinden. " Jag tycker vad jag tycker och du vad du tycker. " Log han ömt.

Han log och smekte henne över kinden och började leda henne till en bokhandel och såg på henne.

"Men det låter knäppt." Sa hon och sög på karamellen.
"Vi ska dansa snart. Du lovade mig det."

Hon höll sig nära honom och följde efter in i bokhandeln. Där var det mycket lugnare och hon andades ut.

Han flinade lätt. " Jag vet att vi ska dansa." Log han ömt.

"Vill du se dig om själv? Det är bara vi här.." Viskade han mjukt.

Hon såg på honom och slöt ögonen medan hon sög på karamellen. Det gjorde inte ont men det var något som inte stämde. Det sved lite på halsen.

Hon nickade sakta med glada ögon. " Ja tack." Viskade hon och började långsamt gå in i bokhandeln utan att hålla i honom.

Han studerade henne en stund. " Hur mår du?" Log han.

Han hade släppt hennes hand och log ömt mot henne och såg sedan sig själv om. Men han höll ett öga på henne då och då.

"Jag?" Frågade hon och man hörde hur karamellen gled omkring, slog mot tänderna och hon log.
"Bra. Har mått sämre skulle jag tro."

Aurora hittade mycket spännade saker. Men hon försökte fokusera på dagböckerna.

Han nickade sakta. " Bra att di mår bra " log han.

En ung kvinna kom fram och log varmt mot henne.
"Vill du ha hjälp?" Frågade hon och log mjukt igen.


"Ja det tror jag med." Hon sate sig rätare upp och såg på honom innan hon tog sig upp ur sängen.

Aurora såg på kvinnan. Förbryllad. Hur pratade man med människor? Helt vanliga människor? Hon svalde hårt. " Dagbok." Sa hon tyst, blygt.


Han log och reste sig upp han också. " Säkert att du orkar dansen då?" Undrade han, lite oroligt.

"Åh du vill skriva? Kom med mig." Hon log och nickade mot några hyllor.
"Här har vi dem" Sa hon ömt.

"Jag orkar så länge jag står. Om jag faller så orkar jag inte..." Viskade hon.