Skriva av sig-tråden

_{Skrivet av Celebikai:}
Mitt liv känns så trist. Liksom, jag bor i en liten stad, en av mina bästa vänner ska flytta till Stockholm. Allt blir som en film som går på replay hela tiden. Jag vaknar, går till skolan, kommer hem, sätter mig vid datorn (mina vänner på mugglis och gsm är typ dagens höjdpunkt) jag gungar, jag läser, jag äter, jag kollar på tv, jag sover. Sen så går allting om igen. Det känns som om att alla är på en superkul fest och jag står utanför och kollar på.

_{Skrivet av Somnium:}
Jag vet att jag har klagat över min mamma förut, men nu gör jag det igen.

Vad jag än gör, så är det fel.
Hur jag än ser ut, så är det fel.
Vad jag än säger så är det fel.
Enligt min mamma.
Sitter jag vid datorn, så borde jag gå och läsa istället. Läser jag för länge klagar hon på att jag inte kan sitta med näsan i en bok hela mitt liv.
Har jag på mig "pösiga" kläder så är det fel. Jag ska enligt mamma ha tajta kläder, vilket jag HATAR. Jag tycker det är så sjukt obekvämt och jag ser helt fkkd up ut i det. Jag gillar att ha lite mer "pösiga" kläder(heter det ens så?o.o), det är så mycket skönare och det är så mysigt med tröjor som man kan mysa in sig i.
Men NEJ DÅ, det är FEL FEL FEL FEL FEL.
Om mamma frågar något, och jag svarar då klagar hon ALLTID på mitt tonläge. HUR JAG ÄN LÅTER. Även om jag anstränger mig för att ha en trevlig ton så säger hon alltid "Och låt inte sådär. Du har en förjävlig attityd som du måste ändra på." och så har hon värsta långa talet om hur otrevlig, ohyfsad,kaxig,stöddig,elak och nonchalant jag är. Visst, jag erkänner, jag är inte ett litet helgon som alltid är trevlig. Jag är kaxig och stöddig, det vet jag, det är sådan jag är. Men jag vet också att jag kan prata med ett trevligt tonfall, och det är det jag gör när jag svarar min mamma. Men inte enligt henne. Vad fan ska jag göra för att få henne att inse att hon driver mig till vansinne?

Sedan håller hon alltid på och babblar om hur pantade släkten är. Vill inte gå in på detaljer när det gäller det men ja. Hon tror att hon är så jävla smart och inte gör några som helst misstag. Hon tror att hon äger ut hela släkten och att hon alltid ser allt så positivt och är så glad hela tiden.
Men det är hon inte. Hon är fan en av de mest suraste personerna jag har oturen att fått lära känna.
Och hon säger till mig att jag måste bli mer positiv och trevlig och glad, men vafan det är inte så lätt att vara glad och positiv efter allt jag gick igenom i skolan, och det som jag fortfarande går igenom, utan att få stöd hemma. Det är inte så jävla lätt att vara glad när ens mamma förstör ens humör hela tiden.

Jag VET att jag har en förjävlig attityd, det behöver hon inte slänga i ansiktet på mig hela tiden. Jag VET att jag är en otroligt negativ person med ingen självkänsla eller självförtroende, vilket inte är så konstigt när man har vuxit upp och varje dag i skolan fått höra att man inte är värd ett skit,att man är så jävla ful,att man bara borde gå och dö. Och sedan fått höra samma sak från sin storebror när man kommer hem.

Jag har vuxit upp med att bli nedtryckt i skolan, för att sedan komma hem och bli nedtryckt av min bror.
Nu i somras skällde min låtsaspappa och min mamma ut min bror, för första gången någonsin. Min bror tog till sig och skärpte till sig. Men nu har han börjat mer och mer igen.
Hur kul är det att ha en bror, som snart är 18, som säger "Fan du borde ta livet av dig. Annars kommer någon annan, eller jag, döda dig." osv.?
Inte så kul.
Jag blir så jävla trött på min familj. Allt de gör är att hacka på mig. Sure, jag hackar på dem nu, men jag brukar ALDRIG kommentera allt så som de gör.

Nu på torsdag åker min mamma och låtsaspappa till Budapest. De kommer hem på söndag. Tanken var att jag skulle vara ensam hemma, men nu ska jag bli TVINGAD till att bo hos min pappa, som jag inte har träffat på 10 veckor.
Jag vill INTE träffa min pappa. Och nu ska jag bli tvingad till att bo där några dar? Så fan heller.
Torsdag - Fredag stannar jag hos mamma, ska komma på någon anledning. Fredag - Lördag ska jag sova hos en kompis. Lördag - Söndag ska jag fråga en annan kompis om jag kan sova hos henne, för på söndagen så ska vi se Glee 3D. Och efter det kan jag åka hem till mamma. Och då slipper jag åka till pappa. Iofs kommer mamma bli förbannad på mig, och pappa kommer inte ens höra av sig.

Blir så trött på min familj. Blir trött på mig själv. Längtar som bara den tills den dan då jag kan sticka härifrån.