Förändrad värld Lupple & Medi

Aurora såg på henne. " Inte fysiskt. Men han har lovat att inte straffa mig. Och att droga ned någon är ett vanligt straff. " Förklarade hon trött. " Här. " Sa hon bestämt. " Jag vill vara ute idag. " Förklarade hon.

Han nickade sakta. " Jag vet. Tycker bara det är jobbigt att se dig må dåligt." Viskade han ärligt.

"Ibland så är han tvungen. Men jag vill att du inte är arg på honom. Han är inte ett monster." Felicia såg på henne.

"Det är okej. Jag behöver bara lite mer vila..." Sa hon..

Aurora såg på henne med en ilsken blick. " Jag kommer att bli mindre arg snart. " Lovade hon trött.

Han nickade. " Okej. Då säger vi så. " Log han ömt. "Vart vill du vila?" Log han.

"Inte den blicken Aurora." Sa hon och slog sig ner.
"Jag försöker bara hjälpa.." Sa hon och log ömt.

"I ditt sovrum kanske? Om jag får?" Sa hon och tog sig upp.

Aurora suckade tungt. " Jag ska gå in igen. " Sa hon lugnt och reste sig upp. " Jag ber om ursäkt att jag var otrevlig Felicia. " Sa hon stilla och gick in i huset igen.

Han log mjukt och nickade. " Absolut. " Sa han och bar upp henne i famnen.

Hon log ömt mot henne och reste sig.
"Det är inget. Kännslorna kan komma sådär- Och det är okej.." Sa hon och nickade.

"Får jag låna en av dina tröjor med?" Frågade hon och slöt ögonen.

Aurora var fortfarande arg. Men inte på henne. Hon hade inget val. Hon klev ur skorna och gick och satte sig vid matbordet.

Rafael log ömt och nickade. " Klart du får. " Log han och bar iväg henne till sitt sovrum.

Felicia kom ut med frukost och satte sig vid henne.
"Det blir bara vi. Vill du äta med mig?"

"Tack.." Viskade hon och suckade.
"Jobbade ni bra?" Frågade hon.

Hon såg på henne och skakade på huvudet. " Vill äta själv, tack. " Sa hon lugnt. Allt såg riktigt gott ut. Men tänk om det var något i det?

"Så ill du att jag går?" Frågade hon ömt.
"För jag är inte elak.." Sa hon igen.