Förändrad värld Lupple & Medi

Han såg på henne. "Hur såg kvinnan ur som du kände av?" Undrade han.

Hon lade en hand över pannan och såg nu oroad ut.
"Nästan samma? Jag vet inte?" Frågade hon och såg ner.
"Färlåt."

Han log mjukt och smekte hennes kind. " Inget att be om ursäkt för. Du var jätteduktig. Öppna presenten." Bad han med glädje i blicken.

Hon nickade och öppnade. Det var en vackert mörkblå bok med en silvermåne på och "Mina drömmar" stod det på med snirklig stil. Med kom en penna i samma mörka blåa.
"En dagbok för drömmar antar jag?"

Han skrattade lågt och nickade. " Ja precis. Eller vad du än önskar skriva i den." Sa han ömt.

"Jag tror mina drömmar kan vara bra." Viskade hon och såg upp på honom.
"För då kan jag se dem klarare.."

Han nickade ömt och smekte henne över håret. " Då skriver du dom." Log han.

Hon slöt ögonen och kramade hans hand.
"Vi borde dansa igen. Öva ger färdighet." Sa hon men höll upp sin hand.
"Drick gärna först."

Han skrattade lågt. " Orkar du det då? Kanske är bättre att vänta till efter middagen eftersom den är snart?" Föreslog han.

Hans skratt fick henne att rycka till och såg på sin hand. Sedan på honom.
"Ja du har helt rätt. Jag ber om ursäkt." Hon kramade sin bok och såg sig om.