PRS Lupple och Emma07

Zacharias nickade instämmande, glad över att han verkade ha slappnat av lite mer nu. Hans familj hade aldrig varit det minsta religiös utav sig, men han förstod ju ändå såhär pass mycket att allt det här - enligt honom - borde vara meningen.
"Precis", höll han mjukt med, log tillbaks emot honom. Att se leendet på Benjamins läppar gjorde utan tvekan hans dag, att få se honom glad igen efter allt det här. Han besvarade lika mjukt kyssen, flyttade dessutom handen till hans nacke istället under tiden.
"Det är verkligen inget att tacka för", sade han med ett leende, han skulle utan minsta tvekan göra allt och lite till för honom. Han flätade försiktigt ihop deras fingrar.
"Vad vill du göra idag?", frågade han, dels för att kunna prata om nåt roligare och för att få veta.

Benjamin såg på honom, verkligen tittade på honom och han kände nått slags inre lugn inom sig. Zacharias var här. Och det var rätt även om resten av världen var upp och ned.
Han log över hur han flätade ihop deras fingrar och funderade en stund på hans fråga.
" Vi borde studera. " Sa han ärligt och såg på honom med ett litet flin.
"Men jag vill nog hellre bara se på film typ." Sa han ärligt och såg på honom.
"Med dig." La han snabbt till för att på nått sätt tydliggöra att han inte ville att Zach skulle gå. Inte än. Det var ju trots allt lördag. Det borde finnas massor att göra.
"Vad vill du göra?" Frågade han lite nyfiket men också med en lite orolig blick. Han kanske inte alls ville umgås. Han kanske hade andra planer. Självklart skulle han kunna ha andra planer. Han hade ju social kompetens om man jämförde med Benjamin.

Zacharias skrattade lätt till, han hade en poäng med att dem faktiskt borde plugga men han hade själv inte den minsta lust till det. Att se på film lät som ett betydligt mer lockande förslag, även om dem kanske inte skulle få lika mycket gjort. Men å andra sidan - Zach kunde ändå inte koncentrera sig så mycket på pluggandet med Benjamin i samma rum.
"Att se på film ihop låter som ett alldeles perfekt plan", sade han med ett brett leende, att en så enkel sak kunde låta så rolig. Men det var bara för att han fick göra det tillsammans med Benjamin, han kunde nog få vad som helst att bli roligt. Och han kunde inte tänka sig något bättre sätt att tillbringa lördagen heller, för av alla var Benjamin utan minsta tvekan hans favoritperson att spendera tiden med.

Benjamin sken upp lite mer när det enligt Zacharias lät som en perfekt plan. Han drog med honom mot vardagsrummet och teven och sjönk ned i soffan och väntade på att Zach också skulle sätta sig ned.
" Då har vi en plan." Viskade han glatt innan han slog igång teven och började söka efter en lämplig film.
Han hade ingen aning om vad han ville se, egentligen ville han nog inte se något speciellt han ville kanske bara ha en ursäkt att vara nära Zach.
"Så någon favoritgenre?" Sa han nyfiket och såg på honom.

Zacharias log brett och följde efter honom in dit, slog sig med en gång ner bredvid honom. Dagen kunde ju inte bli mer fulländad - få se på en film bredvid honom? Det lät bara perfekt. Eller ja, han var nöjd så länge han fick vara nära honom.
"Oj, inte direkt. Ta nån film du gillar", sade han med ett leende emot honom, såg fram emot att få se vad han gillade för filmer. Han ville påstå att han lärt känna Benjamin relativt bra vid det här laget, men inte bra nog i Zachs tycke - inte av någon konstig anledning, utan bara av genuint intresse för honom så ville han veta alla de här små, söta sakerna som kanske fanns där om honom.

Benjamin såg på honom och rodnade lite och vände bort blicken. Någon film han gillade? Han gillade många filmer. Filmer som i många andras ögon kanske inte var speciellt bra.
Han funderade en stund. Vad skulle han välja för film? Någon som de flesta tyckte var bra och även han.
"Okej. " Sa han och startade filmen dirty dancing.
Han satte sig lite mer bekvämt och fokuserade på filmen.

Zacharias log emot honom, faktiskt lite glad över valet av film som han gjort. Dirty dancing var en väldigt bra film, en åsikt han delade med många andra och tydligen också Benjamin. Han lutade sig bak på soffan, nöjde sig dock inte med det utan lade en arm om honom, som ett sätt att få honom närmare intill sig. Det var bara alltför lockande för att låta bli, även om han kanske borde koncentrera sig mer på filmen än på Benjamin så kändes det som en hopplös uppgift. Han var bara för söt för att det skulle kunna gå.

Benjamin kände hans arm om sig och skrattade lågt till.
"Som om jag kan koncentrera mig på filmen nu." Flinade han men lutade sig lite mot honom och la armarna om honom. Konstigt nog satt han väldigt bekvämt.
Och helt ärligt så var inte filmen riktigt det viktiga just nu. Att få spendera tid i närheten av Zach var det viktiga.
Han skulle kunna titta på en av de sämsta filmerna som någonsin gjorts och ändå vara nöjd för att han satt med honom.

Zacharias skrattade lätt till, log brett emot honom.
"För min del var det hopplöst redan innan", sade han retsamt, njöt av att ha honom så nära intill sig - bara känslan av att de var så tätt intill varann var nog för att få honom alldeles varm inombords. Det breda leendet var kvar på hans läppar även när han försökte se mer på filmen, för hur skulle han ens kunna sudda bort det när han fick dela en sån här stund med Benjamin?

Benjamin skrattade lågt och såg mot honom.
" Vi är ett hopplöst fall då." Flinade han och lekte lite med fingrarna över hans tröja medan han tittade mot filmen. Även om filmen var som något som hände i bakgrunden och hans fokus låg på Zacharias värme, närhet, doft, känslan av honom nära sig.
Det var perfekt. Natten hade varit perfekt. Morgon absolut inte. Men nu var det perfekt. För de hade denna stund tillsammans. Enbart dem och alla de stunderna var perfekta.