Privat mellan Masato och Hufflepuffisen

Atemu berättade noggrant om vilken tvätt som tillhörde vem och han sa.
- Och tvätten som är smutsigast tillhör alltid Akunadin, han älskar att smutsa ner dem kläderna rejält innan de ska tvättas.
Allt för att det ska bli mer jobb tycker han.

Cassandra la allt på minnet och skrattade mjukt när farao berättade om Akunadins tvätt. När all tvätt var genomgången frågade hon honom:
- Vad ska jag göra nu, farao?

Atemu såg på henne och sa.
- Skit, jag är bättre på att sortera tvätt än komma på arbetsuppgifter när det är några timmar kvar.
Men hur som helst.
Jag glömde ta upp en sak då jag lät dig komma hit på prov.

Cassandra log lite, det var klart att det inte var hans uppgift att fördela arbetet. Hon borde leta upp någon av trontjänarna. Sedan stelnade hon till. Det var nu det hände, nu skulle han hånflina åt henne och ge henne sparken. Trots det tvingade hon sig själv till att med darrig röst svara honom:
- Vadå för någonting, farao?

Han såg på henne och hörde darrningen i hennes röst, hon blev nervös tydligen då han sa det och han sa.
- Du har absolut inget att oroa dig för.
Jag tänkte bara säga.
Jag tänker inte lägga mig i ditt privatliv, men om det finns något du tycker att jag borde veta så kan du antingen tala med mig direkt eller säga det till en av trontjänarna som vidarebefordrar det till mig.

Cassandra insåg inte att hon höll andan förrän hon andades ut bara för att hastigt andas in igen. Det var inte alls vad hon väntade sig. Och vad i all världen skulle vara så viktigt om henne att självaste faraon behövde veta det? Trots att hon visste att hon aldrig skulle göra det, svarade hon:
- Tack, givetvis gör jag det farao.

Atemu nickade och sa.
-Bra och detsamma gäller det om du är rädd för något

Ett virrvarr av tankar for genom Cassandras huvud. Var det nu hon borde berätta om hur rädd hon var för hästar och om olyckan? Att hon verkligen inte ville bli placerad där. Å andra sidan, funderade hon vidare, så var risken väldigt låg att någon av hästskötarna blev sjuk och att just hon skulle bli tilldelad jobbet. Dessutom undrade hon om hon ens skulle få behålla jobbet i så fall. Vem vill ha en tjänare som inte kan utföra jobbet?
Cassandra dröjde lite för länge innan hon svarade:
- Ja, farao.

Atemu såg på henne och s.
- Och om du skulle vara rädd för något och skullee vilja komma över den rädslan så är det inte omöjligt att du kan få hjälp med att komma över det.

Det kändes som om han såg rakt igenom henne. Cassandra tittade ner på sina skor av rädsla att möta hans blick när hon svarade:
- Det finns en sak som jag är ganska rädd för. Hästar.