Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sra hade hört hur någon föll, sovr tyst och stannar tvärt när någon kom och drog hennes far ur Lucas kontor, hon tog chansne och tog sig in en annan väg och såg snabbt på lucas
-Seriöst
viskar hono ch komsmabt fram til loch honom och drog sönder ne bit av sin t-shirt och tog örskigt both nas hand och tryckte på deto ch såg på honom snabt och tog v sitt skärp, hon hade skärp ibland och fick fast tygbiten. hon orkadei nte bry sig att hans blod kladdar ner hennes händer leler hon tog sönder sin favorit tröja för hns skull..
-Hey stanna hos mig, Lucas. Du måste ut här ifrån
viskar hon och försökte hjälpa han så gott hon kunde för få med honom så hon kudne få med sig hoonm

Lucas var nu på gränsen till att tappa medvetandet. Ögonlocken kändes blytunga och drog sig sakta neråt. Han kunde inte stå emot, smärtan var för stark. Men Saras röst tog honom tillbaka till verkligheten igen.
– Sara...
fick han fram och stönade sen till av smärtan när hon flyttade på handen för att lägga dit tygbiten istället. Han hjälpte till så gott han kunde för att de skulle kunna ta sig därifrån tillsammans.

Sara såg på honom
-fokusera på mig lucas.
sa hon direkt och stötte upp honom så gott hon kunde och var lite lättad över han gjorde det bästa han kudne. Efter en stund var hon ute i garaget och suckar och fick väl försöka få hans bil att starta. hon häjjlpte han till backsättet där han kudne ligga ner för slippa sitta och trycket.
-stanna okej, inte svimma. prata med mig
sa hon nevist och smet till fröfar sida och hade ju kört så hon kudne ju köra. hon fick snabbt ivg bilen och tog upp melindas numer* gömstälelt e avslöjat, smit inte dit, jag har lycas men han e skadad.. äm theo tyvärr..* skickar hon tyst och var iväg.

Efter en bilfärd hon ogillade hade hon gömt bilen så den såg dumpad ut. hon fick ta lucas en bit sjjälv och smet ba k till onom
-hey
vsiakr hon direkt

När Melinda fick sms:et skyndade hon sig att starta tv:n och kunde direkt se en livesändning från utanför gömstället. Framför kameran stod en reporter och berättade om hur polisen hade stormat byggnaden, lyckats arrestera ett flertal medlemmar, och att ledaren fortfarande var på fri fot, men att han var skottskadad. Och nu uppmanade man allmänheten att höra av sig om man sett Lucas DeMora någonstans eller hört någonting.

Lucas var alltför upptagen med att hålla sig vid liv för att ens tänka på att det var Sara som satt bakom ratten, eller vart de var påväg. Han låg i baksätet och pressade handen mot tyget som täckte såret. Och när de till slut stannade och Sara öppnade dörren så orkade han knappt titta upp på henne.

Sara suckar och drog förskigt upp honom nu och såg på honom
-stanna hos mig
sa hon och nöp till honomi amren och hjlperh na dierkt. hon vet inte hur lång tid det tog men det kändes lång tid innan hon kanckar hårt på Wills dörr. hon ville inte någon såg dem då var de körda. hno tg moiblen *öppna!! det e aktu* skcikar hon snabbt till Will. Hon såg tyst på lucas som var väldigt blek, hon tog tyst sin hand och tryckte till mot såret, han höll för löst. hon visste hon måste fixa det inom 30 min eller fölroa honom.

När William till slut öppnade ytterdörren så blev han nästan lika blek i ansiktet som Lucas. Han hade inte träffat Sara sedan DeMora stormade in i lägenheten och nu stod hon där tillsammans med honom, och han var nästintill livlös.
– Sara.. vad är det här?...
frågade han förskräckt och slängde en blick bakom dem för att försäkra att ingen befann sig i närheten. Han tittade ner på Lucas igen som knappt verkade medveten om var han befann sig.

Sara såg direkt på Willima när han öppnar
-bara släpp in oss seriöst, han kommer aldrig klara sig om jag måste ta honom längre bort. han förbloder will snälla
sa hon tyst och såg på honom
-jag vet du har det jag behöver så snälla släpp in oss låt mig vårda honom. jag betalar dig jag gör vad som helst
sa hon direkt, det var sällan hon vad om sånt. Hon höll tryckte mot Lucas sår och höll uppe hans tunga kropp. hon började få ont i axlarna över tyngden.
-Lucas nej hey
sa hono ch slog till han på kindne för att få honom vakna till lite

William ville protestera. Det sista han ville var att ha Lucas DeMora i sin lägenhet. Men paniken i Saras ögon gjorde att han omöjligt kunde säga emot henne.
– Okej..
sa han efter en kort suck och flyttade sig sedan åt sidan för att släppa in dem i sitt hem. Då han såg hur tungt det var för Sara så gick han till slut fram och tog Lucas arm och hjälpte henne att bära bort honom till sovrummet.
Lucas fick bita ihop tänderna hårt för att inte kvida till när de la ner honom på sängen. Han knep ihop ögonen och försökte pressa tillbaka vågorna av smärta.

Sara kände direkt tacksamheten över han släppte in dem och läste av lucas ansitke snabbt när dem fick ahn på sängne, hon suckar tyst och såg på William
-jag behöver fast föremål, pincett, bangage, men även din starkaste sprit för göra det sterilt
sa hon till William tyst och höll tryckte på lcuas och suckar. hon tyckte inte om se han så här, det gjorde ont i henne. hon såg bedjande på William
-jag länner mig dum över ens be dig om saker efter allt med william snälla
sa hon tyst

William lyssnade till hennes ord och nickade förstående. Han försvann ut från sovrummet och letade fram allting som hon bett om. Pincett, Bandage.. och så vidare. Och slutligen den starkaste spriten som han kunde i sitt spritskåp. Han återvände till sovrummet och ställde ner allt på nattduksbordet bredvid sängen.
– Finns det något mer du behöver?
frågade han. Kunde knappt förstå att han ställde upp på detta. Egentligen borde han ha rapporterat till polisen i samma stund som de dök upp utanför dörren, men han skulle aldrig kunna svika Sara. Deras vänskap var alltför dyrbar för honom.