Skriva av sig-tråden

Har sån ångest just nu, vi ska ha friluftsdag i skolan i morrn och visst, jag hatar det.. men endå är det en speciell dag..

Nu är det som så att jag får stanna hemma i morgon för att jag inte pallar denna dag, jag vet att jag inte kan gå till skolan i morrn nu när mamma har ringt de.. men jag får sån ångest när jag är sjuk.. allt jag missar är liksom </3..

+ att ingen kommer kunna säga hej då till mig i morgon (åker till Grekland på söndag)..

Jag är så tankspridd, kan inte koncentrera mig på någonting. Det finns en speciell person som seglar fram och tillbaka i mina tankar hela tiden, relaterar allting, kommentarer, rörelser, till den personen, börjar bli riktigt irriterande. Jag vet inte varför det är så, så grymt jobbigt. Har så mycket i skolan och är jätterädd för betygen som komma skall. Försöker jobba mig framåt, plugga en del, men jag har ingen lust eller ork längre, känner bara för att stänga av min hjärna. Är så psykiskt och fysiskt trött så att det inte är sant. Vet inte vad jag ska göraaa. stressss.

Idag har gjort en dum sak som jag ångrar till halvt. Många i min skola vet att jag har anger probs och dom känner till mig vara bipolär så jag har inga problem med dom. En tjej i 7an verkar inte veta det och hon har varit on my back i ett helt år nu! Stört mig, kommit med kommentarer och jag och mina vänner är skolans outsiders. Vi har annorlunda klädstil, musikstil och vi beter oss annorlunda. Alla har förstått det förutom denna tjej, let's call her V.
V går omkring kallar oss för freaks, läskiga och andra namn. Hon ordhorar sig.

Ordhora - Ett ord jag och dom andra kidsen har kommit på för människor som V. Nån som härmar en människa på ett negativt sätt och upprepar varenda ord dom säger.

V är kaxig och upprepar allt vi säger och jag och en kompis säger till varandra:
''Vilken ordhora''
V hör bara ordet hora verkar det som och går fram till oss och frågar:
''Abo varför kallaru mig hora för?''
''Vi sa inte hora. Vi sa ORDHORA. Det är inte samma sak som hora. Sluta upprepa det vi säger och låt oss vara''
Men V förstår inte och ska skrika och vråla och göra en stor scén av detta. Alla vrålar:
''VARFÖR KALLARU HENNE FÖR HORA??''
Vi säger ifrån och en kompis säger:
''Sluta bråka. V ska låt oss vara och vi slutar kalla henne för ordhora''
Okej, alla gick med på det och låter oss vara. Efter en stund V crosses the line.
Hon kommer fram till mig och säger ord, på mitt språk och det gör det lite personligt. Hon kallar mig för koskesh, jende och andra ord. Jag som då är förbannad som helvete att så jag gör en liten dum sak och slår till henne. Sen kom en massa lärare imellan och försöker lugna ner alla. Dom pratar med mig och V och att vara bipolär kommer på tal och jag orkar inte med ett skit. Att jag måste få folk att förstå vad det innebär att vara manodepressiv och hur andra ska lära sig att låta såna som mig vara. Ska jag börja gå omkring med en tröja där det står;
''Jag är bipolär. Reta inte upp mig''

Jag önskar att jag inte var bipolär, jag önskar att jag inte var annorlunda. Då kanske då skulle folk kunna behandla mig som en vanlig individ och ignorera mig.

MelodyJoseph: Jag vet vem du menar och jag har gått i samma skola som henne. Hon är en idiot med noll respekt för andra. Hon har kallat mig kossa för jag har septum och hon är allmänt kaxig. Alla hatar henne. Ibland vill man sätta dom på plats men man påminner sig själv om varför det är en dålig idé. Hoppas det blir bättre älsk och jag hoppas att hon låter dig vara ♥

TheCasualtie - Tack gmn. Du är bäst ♥

MelodyJoseph

Seriöst, det är ju bara rätt åt henne att någon till slut ryker på henne. Folk kan ta skit ett tag, men till slut så går ilskan över och man flyger helt enkelt på personen.
Själv tycker jag inte att du ska känna någon överdriven skuld, jovisst är våld inte lösningen, men som sagt. Om man djävlas med någon och går över gränsen, så tycker jag man ska ta konsekvenserna av det också.

Hoppas hon låter dig vara i fortsättningen!

pandan - Tack och först försökte jag låta bli men sen när man bara kommer upp från ingenstans och skriker ut en massa negativa ord mot så blir man såklart förbannad. Men jag önskar att det inte blev som det blev men innerst inne känns det både rätt och fel Men tack ♥

MelodyJoseph

Jovisst är bråk aldrig roligt och man kan få skuldkänslor även om personen i fråga, "förtjänar" det. Men härifrån så tycker jag det var bra att någon visade att hon inte kan hålla på med alla hur som helst, för någon dag kommer det hända och ju tidigare desto bättre. Tbh.

Det finns en tjej som vi kan kalla för L. Hon går i parallellklassen och jag har aldrig umgåtts med henne.
Hon är en fjortis. Inte i betydelsen "klädstil" utan i betydelsen "störig, elak och irriterande". Hon tror att hon äger allt och alla. Hon har två kompisar, J och U. J har alltid hängt ihop med L, U har aldrig riktigt passat in någonstans, men nu är hon med L och J. Man märker att de fryser ute henne. Hon försöker härma deras klädstil, sminkar sig och målar naglarna fastän hon aldrig gjort det förut, och hänger alltid efter dem. Ändå bråkar de ofta med henne, smiter ifrån henne och hittar på ursäkter för att slippa henne.
Det känns som att L försöker skrämma bort alla andra tjejer från killarna. De "populära" killarna. Man vet aldrig vem hon är ihop med för tillfället, men alla häger efter henne som en lång orm och hon gör sig till för dem alla.
På de få lektioner jag har tillsammans med henne skriker hon tvärs över klassrummet, tar för givet att läraren ska hjälpa henne först av alla, och kommer med kommentarer som "men okej, vi vet redan det här, kan vi inte få börja nu, alltså jag vet hur man gör", vilket bara drar ut på tiden. Det jobbigaste är syslöjdslektionerna. Hon påstår att hon kan och inte behöver någon hjälp, sedan hör man hur hon skriker svordomar då hon gör fel.
Och det värsta är att man inte kan göra något åt hennes beteende. Det lönar sig inte att bråka med henne, att tala om vad man tycker, för L ska alltid ha något svar. "Ja, men alltså, kan du lägga av, orka, orka bry sig, alltså hallå". Hon kan säga förlåt efter ett bråk och uppenbarligen inte mena det. Hon kan skrika hela lektionerna och knuffas och svära och fnittra högljutt medan läraren pratar. Ändå får hon aldrig mer än en tillsägelse, och det hjälper inte. Läraren behandlar killarna helt annorlunda. Ger dem kvarsittningar och utskällningar. Men i L's fall bara säger de åt henne eller ignorerar henne. Jag blir så himla trött på att hon förstör för alla andra, är taskig, kallar folk för "bög" och "lebb", inte kan prata utan att svära, och gör sig till för alla killar. Hon tror att hon är störst, bäst och snyggast och jag orkar inte med henne. Alla lektioner med henne är en mardröm.

Orkar inte...

GinnyOlivia - Hatar såna människor. Dom stör mig med. Ibland är det bäst att ignorera dom eller att säga åt dom att ta det lugnt. Om hon dampar så säg bara till henne att chilla. Dom brukar chilla efter ett tag.