prs rollspelare & wolfy

"Du bad mig komma, du ville ha en förklaring." Han ryckte på axlarna. Han hade inte direkt kunnat säga nej för han hade velat komma över och hålla om henne en stund, men det var också allt han velat av kvällen.

Evelyn rynkade på pannan, hade nästan trott att han förväntat sig att han skulle få ligg men hon fick påminna sig själv om att Jax inte var som andra killar. Han var bättre. Hon kände sig direkt lite blygare, lite mindre bredvid honom så hon nickade lite och drog upp täcket till hakan.

Han log smått mot henne innan han vred på sig så han låg på rygg och blickade upp i taket, han hade verkligen inte velat få henne att tro att han endast kommit dit av ett enda mål. Han ville bara njuta av hennes närhet i natt då han inte visste om det kanske var sista gången han fick göra det.

Evelyn la sig ner med ryggen mot honom och slöt ögonen, om han bara ville mysa så kunde de alltid skeda tills de somnade. Hon ville däremot inte säga nägot då hon redan läst av en signal fel så han fick koppla ihop det själv.

Han la en arm kring hennes midja för att dra henne närmare intill sig själv innan han slöt ögonen. Han låg länge vaken med de hundratals tankar som snurrade runt i hans huvud innan han slutligen somnade.

Evelyn tog försiktigt hans hand i sin och flätade samman deras fingrar. Hon suckade lågt och stirrade tomt framför sig en stund innan hon somnade.

Då han vaknade följande morgon grimaserade han lätt. Han hade lite ont i ryggen och sängen var orsaken. Den var för kort för hans långa kropp. Men han ångrade sig ändå inte utan han var glad att han sovit tillsammans med henne.

Evelyn vaknade lite efter honom och låg stilla i sängen. Hon sneglade bak på och rynkade lite på pannan innan hon svalde hårt.
”Godmorgon..”

”Godmorgon,” log han och strök sina fingrar längs med hennes rygg, ”sov du gott?” Förhoppningsvis hade hans närhet inte gett henne mardrömmar i alla fall.

Evelyn rös till av välbehag och nickade lite. Hon kurade in sig i hans famn och slöt ögonen. Avskydde sig själv för att hon älskade honom.
”Dudå?” Frågade hon tyst.