Criminal [PRIVAT Zora & countess]

Sara såg hela tiden in i Lucas ögon när han sänkte sitt vapen men även när han surnade och sa sina sista ord och lämnade lägneheten. Hon suckar och såg snabbt på William när han stoppar henne
-jag måste William det e okej. jag klara mig
sa hon snällt och log mot honom
-han skadar inte mig
sa hon nu lugnt och tog los sin hand färskigt och log mot Willaim
-jag övelrever han e för rädd om mig
sa hon mmjkt och tog sin jacka

William fick lov att lita på hennes ord.
– Kom ihåg att du alltid är välkommen hit..
sa han tyst. Han ville hålla om henne en sista gång, men kunde tydligt känna DeMoras dömande blick. Så det enda han kunde göra var att se på medan Sara försvann ner för trappan med Lucas.. Och han avskydde det.

Lucas gick tillbaka till bilen under tystnad. Han klev in och satte sig bakom ratten, tryckte på startknappen vilket gjorde att motorn drog igång. I väntan på Sara gav han ifrån sig en djup suck och drog handen genom håret.

Sara såg på William snabbt och gav han ett leende och nickar tyst och var snabbt när lcuas hade gått ur stället kramat Wilima inna hon smet snabbt efter Lucas lugnt. Hon hörde hur bilen drog igång, hon var lagom taggad på att få en utskällning av Lucas om du vet riskerna och allt annat Lucas kunde tännkas påpeka. Hon kom tyst ut och öppnar bildörren och satt sig tyst och stänger den lugnt. hon var tyst lite för hon var rädd för vad han kommer säga. En liten förskigt blick av Sara kom på Lucas nu, hon kom ihåg tiden hon var rädd för honom när han hade henne mot sin vilja men nu var det en liknade blick bara för hon var lite osäker på hur han var i humöret just nu.

William stängde dörren och gick bort till fönstret för att se Sara kliva in i den svarta bilen. För tillfället avskydde han Lucas mer än någonting annat. Och han avskydde hur han själv hade hanterat situationen. Will hade varit så säker på att han kunde stå upp mot DeMora, men när de väl stod öga mot öga hade han bara frusit till is.

Lucas svängde ut från vägkanten och lämnade gatan. Till en början satt dem bara tysta. Lucas blick var ständigt fäst på vägen framför dem. Men när de hade kommit halvvägs till gömstället svängde han av från vägen, stannade bilen och gav ifrån sig en suck.
– Vem är han..?
frågade han med en lugn, men kall, röst. Det hördes tydligt att han var upprörd. Och blicken var fortfarande riktad ut genom framrutan.

Sara hade varit tyst hela turen. hon tänkte på saker och grnaskar allt och såg på lucas hur sur han egnetligen var. Det gjorde ont i henne att hon hade retat upp honom och kanske sårat ohom
-en gammal vän.
sa hon lugnt till honom och såg på hoonm förskigt
-inget mer lucas
sa hon mjukt och ville inte bårka, men hon visste han var upprrörd

Lucas lyssnade till Saras svar, men tittade fortfarande inte på henne.
– Känner du någonting för honom?
frågade han sedan och lät sin ena hand krama bilratten extra hårt. Även han avskydde att bråka med Sara, men detta kunde han inte bara släppa. Att se Sara tillsammans med den andra killen hade väckt känslor inom Lucas som han aldrig hade upplevt tidigare.

Sara såg tyst ut udner tidne han erkar inte vilja kolla på henne. När hans fråga fårgades såg man hur Sara direkt såg på Lucas tyst direkt
-nej. bara vänner inget mer lucas
sa hon och man såg hur ärlig hon var.
-Jag skulle aldrig sårat dig på så vis
sa hon mjukt nu

Lucas vred blicken och tittade på henne för första gången på hela bilresan.
– Så varför har du ljugit för mig?
Vid det här laget kände Lucas henne tillräckligt bra för att veta när hon ljög eller inte. Och han förstod att hon var ärlig. Men hennes svar förklarade fortfarande inte varför hon hade ljugit för honom och smugit ut på kvällarna för att träffa den andra killen..

Sara såg på honom lugnt och pillade lite på sin hand som hon gjore när skulden gnagger i henne
-För kjag vet du skulle påepka att han var snut och att jag var rädd för det som fakitskt du gjorde ikväll
sa hon lugnt och man såg ärligheten. Hon hade skuld så det skrek inom henne.
-sen jag ljuger inte om jag inte miste lucas. jag vill inte sätta dig i fara eller han.
sa hon envist

Lucas lyssnade till hennes ord och rynkade pannan när hon påminde honom om att killen även var polis. Han suckade igen och drog en hand genom håret. För en stund trodde han nästan att han hade förlorat henne, och att se henne med en annan kille hade gjort honom galen. Lucas lade märke till hur började pilla på sin hand och förstod direkt vad det menade. Han sträckte sig efter handen och tog ett lätt grepp om den.
– Du gör mig vansinnig ibland..
sa han tyst..