Sjunde året på Hogwarts

(Bra vändning där XD)

Vi satt där i sällskapsrummet med Vile,
plötsligt hoppade hon upp och sprang ut genom dörren.
Vi kollade på varandra och började springa efter henne.
- Vänta Viole, vad händer, skrek jag.

(Hahah ja jag kände att vi blev väldigt deppresiva xD)

Viole kastade sig upp på fötter och jag utbytte en blick med Draco innan vi följde efter henne. har hon blivit galen? vad flög i henne? hon rusade upp till sjukhusflygeln och vi följde undrande efter henne. vi stannade och hämtade andan när vi kom upp och såg oss omkring. och jag vände min blick undrande mot Severus
"De kanske kan få liv i honom." svarade han och jag bara stirrade dumt ut i luften

(tackar.. jag kände att jag höll på att bryta ihop IRL där D; var tvungen D; )

Jag sprang ut ur sällskapsrummet utan att lägga notis till dem andra.
sedan stannade jag inte förens jag var uppe i flygeln.
Mcgonnall, Severus, Pomfrey och Snigelhorn stod alla samlade runt sängen och kollade upp på mig med muntra blickar.
-"Lever han?!" skrek jag med kvav röst.

(Jag förstår dig!)

hur skulle de kunna få liv i honom? jag kände mig väldigt tveksam men sa inget, jag ville inte göra Viole ledsen. jag hoppas bara de inte ger henne falskt hopp
"Vi försöker. vi får vänta att se." svarade Pomfrey henne och vi såg alla på Jack

(Eller hur blev ledsen att jag inte kände honom innan han dog XD )

- Är det säkert kan ni få liv i honom? sa jag ut i luften

Vi såg alla på Jack som låg där i sägen och väntade spänt.

Jag hade ögonen på helspänn och gick sakta fram till sjukbädden.
Dem försökte med trollformler, drycker, salvor och allt möjligt.
Det blev tre minuters tystnad när vi alla bara kollade stumt på honom.
jag var på vippen att börja gråta igen och precis när jag skulle ge upp hoppet så drog han in ett djupt långt andetag.

Viole gick fram till sängen och vi andra såg på honom spänt.
Plötsligt drog han ett långt djupt andetag och jag fick tårar i ögonen av glädje för Violes skull.

jag trodde nästan jag skulle skrika till av förvåning när Jack tog ett andetag. de lyckades. de lyckades faktiskt! jag såg på Viole och log glatt, hon verkade inte riktigt veta vad hon skulle tro. jag såg på Draco han såg lika färvånad ut som jag. och han slog glatt armarna runt mig och jag log. jag såg på Jack men bestämde mig för att vänta innan jag hälsade på honom

Jag skrek chockat till och slängde mig över honom.
glädjetårarna sprutade och jag kysste honom flera gånger om på munnen, även om han inte var medveten om det.

jag kunde inte låta bli att skratta lite åt Viols sätt men jag förstod henne. jag hade gjort lika dant om det var Draco och han höll om mig hårt och jag förstod att han tänkte på samma sak. nu återstod bara frågan, Vem? vem hade försökt mörda Jack?