Criminal [PRIVAT Zora & countess]

theo hade märkt att hon studerade hans profil men han brydde sig inte. Han körde snart in på pakerigen och såg på Melind asnabbt
-dåså miss som studerar mig ska vi gå eller ska du studera mer?
frågade retligt på skoj och klev ur bilen och sträcker på sig. man såg i hans sträckning hur något tog emot men hans skada läker än ju. det kommer ta tid, det sa läkarna.


Sara blev faktistk lite stolt när han bevisade hon hade vunnit
-så mr DeMora kan bli besegrad.
sa hon retsamt och tänkte lite grann
-jag e här för vara medd dig ikväll och tänker inte lämna, jag e med på det mesta du ivll
sa hon mjukt och petar till han på börstkorgen när ohn hade sagt dig

...

Dagarna fortsatte som vanligt för William. Han steg upp tidigt på morgonen, tränade, åkte till stationen, umgicks med kollegorna, åkte hem, åt middag och gick till sängs. Den enda skillnaden var att han med jämna mellanrum kikade ner på telefonen i väntan på sms från Sara. Varken Lucas DeMora eller de andra poliserna kände till att de hade träffats på fiket. Inte ens Jonas, som för varje dag mådde allt sämre över att ha förlorat sin dotter. Och att se honom sårad gjorde att Will gång på gång ville berätta att han kommit i kontakt med Sara, men att svika sin vän fanns inte på kartan. Trots att det var ett stort tjänstefel som kunde kosta honom jobbet.
Till slut kom fredagen. Han hade gått tidigare från stationen för att hinna hem och förbereda inför besöket. Och trots det förmodligen skulle bli som en av deras vanliga hemmakvällar tillsammans, hade Will en nervös känslor inombords. Dels för att DeMora inte var något annat än en kriminell brottsling i hans ögon.. Men också för att han fortfarande hade känslor för Sara Wood.

Sara hade faktiskt smsat Will på morgonen på torsdagen när Lucas hade sovit. Hon visste det var farligt men hon ville få tillbkaa en vän och sen mpåste lucas förstå henne att det är inte kul för henne inte ha något stort umgänge mer. Han hade ju sina kretsar och mtöten medan hon själv mest smet runt för sig själv eftersom Melinda verkade börjat få upp smak för theo. Hon ville inte säga det till melinda att hon hade börjat fatta känslorna där. Sedan tänkte Sara på Theos jobb med och Lucas kommer inte låta grabben vara skadefri om Lucas fick veta. Under dagen hade sara faktiskt svansat lite efter Lucas men vid lucnhen smitit på sina egna äventyr för skaka av sig hans män som säkert spionerade. Hon tog sig in i wills trapphus och vidare upp smidigt och kanckar på hans dörr oc hhoppas på han öppnar fort för hon ville inte sätta honom i fara och det skulle nog bara ta 5 minuter innan männen fattar de har tappat bort miss Wood igen.. Det var en vana nu för tiden att de tappar bort henne då hon hade lärt sig känna igen dem och veta VART hon kunde gå för att få bort dem. Hon visste Lucas vet det med och hur hon tyckte om männen.

William var snabb med att öppna dörren och sken upp när han såg sin vän utanför. Han var klädd i en enkel t-tröja och bekväma byxor, allt för att det skulle kännas som en av deras gamla vanliga hemmakvällar tillsammans.
– Kom in!
sa han muntert, klev åt sidan för att släppa in Sara och tog en extra titt utanför för att försäkra sig om att ingen förföljt henne. Stängde sen dörren och la sin fulla uppmärksamhet på flickan framför sig.
– Jag undrade just när du skulle dyka upp.
fortsatte han och gav henne sitt vänliga leende.

Sara smet smidigt in och såg på honom snabbt.
-var tvungen skaka av lucas män bara. dem har inte lärt sig efter all denna tid
sa hon och skrattar tyst till och drog av sina jacka och hänger av den, hon själv hade ett par jeans som alltid och en prydlig t-shirt som hon än gick med. hon var ingnen direkt tejj som gick runt i klänningnar mer än de möten Lucas drog med ehnne på *skvallrar dina män kna du häsla dem borde träna på spåra* skcikar hon ironsikt till Lucas och la sen ner i mobilen för stänga av hela omvärlden och fokusera på Will

William backade undan så att Sara kunde hänga upp sin jacka bland hans egna ytterkläder. Där hängde även en polisuniform som han vanligtvis använde ifall det inte fanns tid till att bege sig till stationen innan han behövdes på en viss plats.
– Hans män? Och jag som tyckte att din far varit kontrollerande.
sa William roat samtidigt som han gick längre in i lägenheten och slängde ett öga på sin egen inredning.
— Ja, här är allt sig likt.. Inget extraordinärt.
fortsatte han med en ironiskt ton. Även om Sara hade varit i lägenheten ett flertal gånger tidigare kändes det ändå annorlunda den här gången. Hon var med DeMora nu, stadens främsta brottsling, och var därmed i själva verket en brottsling hon också. Och att ha henne där kändes lite som att bryta mot alla lagar och regler som han lärt sig under polisutbildningen.

Saras blcik hade fastnat på uniformen och log tyst bara, hon tyckte om den och såg på Will
-röstar på duvisar den en dag
retas hon och smet tyst in och granskar lite och flinar.
-inte helt, du har faktiskt bytt gardiner och frisyr
sa hon retsamt och såg på honom roat, hon hade inte svarat på ahns ord om hennes far då det var känsligt faktiskt. Sara såg ner i marken lite och såg på Will tyst snabbt och lig lite
-Mr DeMora är lite väl beskyddande om det kommer till hans liv med mig, du minns själv hur jag lycakdes skaka av mig dig när du beodrades att spionera på mig. men me DeMora menar nget illa. sist han lät mig gå ut ensam fick jag stryk.
sa hon envist och suckar, menar på kvinnan eller hans kära ex som hade försökt ta lucas från henne. Hon såg tyst på tven snabbt och log lite grann, hon tyckte om hans ställe och saknade det vanliga ivet ibland men på ett vis valde hon livet när hon valde Lucas och hon ångrar inte sitt val men hon gissar på att om det inte vore hon vale lucas skulle hon nog varit med will vid detta tillfället.
-Men du mr Will grabben har du ingen söt brud på väg? menar du ser bra ut någon måste falla för dig
skrattar hon mjukt fram och log mot sin vän.

William förstod direkt att det var Lucas "före detta" som hon talade om. Liksom många andra hade han varit emot att släppa henne på fri fot, men eftersom polisen inte hade några bevis på att flickan hade agerat våldsamt så hade dem inget val än att frige henne.
– När kollegorna fick reda på att det var ett ex till DeMora som hade arresterats blev dem som galna. Man förhörde henne i timmar och hoppades på att äntligen få reda på var han gömmer sig. Men den tjejen teg genom allt.
erkände Wiliiam och kunde inte låta bli att dra på munnen. När hon sedan frågade om den fanns någon flicka i hans liv kunde inte Will låta bli att skratta till.
– Nja, man kan säga att jag lägger ner all min tid på jobbet.
svarade han, vilket egentligen innebar att all hans fokus låg på Sara.

Sara kollade på William snabbt och höjer ett ögonbryn
-kräva henne på gömstället kan säga hon e nog under hot av honom därefter sitt tigande.
sa hon ärligt och tänkte
-han e brutalto m han bara vill
sa hno kort, minns gången han hade skjutit mannen framför henne men det var något hon hade behövt uppleva för han skulle inte behöva dölja sin dåliga sida. Sara log tyst til mot honom
-men kom igen Will måste jag börja spionera på söta flickor till dig du behöver det. inser du inte söta barn du kommer få. ditt hår och dina öhno dem kommer vara guda söta
sa hon och skrattar tyst till och rättar håret, hon själv tyckte ijnte hon hade rätt liv för barn men hon kunde alltid köra på Will det livet.

William rynkade lätt pannan när Sara berättade att Lucas DeMora kunde vara brutal om han bara ville. Det var just därför som han ogillade att hon valt Lucas av alla killar där ute. Will kände inte DeMora, allt han visste om snubben var det han hade läst och hört på jobbet. Främst från Saras egen far som avskydde Lucas mest av allt. Och därför var han inget annat än en brottsling i Williams ögon.
Han ville så gärna be Sara att vara försiktigt, helst av allt att hon skulle lämna DeMora och komma tillbaka till sitt gamla liv. Men samtidigt tyckte han sig se någonting i Saras blick som han aldrig sett tidigare. Han hade aldrig sett henne så lycklig som hon verkade vara nu. Och om det var på grund av att hon träffat Lucas så måste det ändå innebära att även stadens främsta förbrytare hade sina goda sidor.
Will skrattade till åt hennes kommentar angående hans framtida barn och drog handen genom håret.
– Sara, jag lovar. Om jag behöver dejtingtips... så vänder jag mig till dig.
svarade han ironiskt.