Criminal [PRIVAT Zora & countess]

theo hade rätt fort kört och lämnat bilen i gömstället och sen gått hemåt. Han behövde med ta lite små saker. Han kom snabbt hem och gick gneom lägehtenhetn och samladei hop lite saker innan hna tyst och smidigit smet ner till pakeringen där hans egna bil var pakerad. Han slänger in allt i sättet och började köra mot melindas ställe igen..


Sara lät han ta hårslingan och såg hur hans ansikte ändrades. Hon lyssnar nog tyst på honom och nickar mjukt på hans ord.
-Jag vet Lucas. din syster berättade.
sa hon mjukt och tyckte inte om det men hon hade retat upp henne och fick räkna med kcinnan i hälarna.
-bra för jag orkari nte ha mer problem
sa hon mjukt

Melinda vred sig några extra gånger framför spegeln då hon ville vara säker på att klänningen satt rätt. Av någon anledningen kände hon en nervkittlande känsla inombords. Varför förstod hon inte riktigt. Det var trots allt inte första gången som hon spenderade tid tillsammans med Theo, men det var däremot första gången som de åkte iväg någonstans tillsammans. Hon slängde en ny blick mot mobiltelefonen som nu låg tyst på byrån. Hur skulle Ryan reagera om han fick veta att hon träffade hans bror? Melinda skakade snabbt på huvudet. Varför brydde hon sig ens? Det var Ryan som va förrädaren här, ingen annan.

Lucas drog flickan närmare sig, så att mellanrummet mellan dem minimerades.
– Om inte polisen kan hålla henne, så får jag lista ut någonting. Men hon kommer inte röra dig igen.
Sa han, la en hand under Saras haka och lyfte den lätt för att kunna kyssa henne på nytt.
– Det ska jag se till..

Theo kollade tyst på gatan när han körde och kom snart fram. Han stanar bilen och kollade tyst på hennes lägenhet. *kommer ud? utanför* skckar ahn tyst och lutar sig tilbaka och drog handen gneom håret. han hade bytt kläder till sin fritisdskl'der *okanktbar / T* skcikar han bara kort till Lucas.


Sara log till förskigt när han drog henne nära och lyssnar tyst på vad han sa.
-lucas jag klara mig fint men jag vet att hon säkert komma leta upp mig men då e du redo
viskar hon tyst fram och sökte upp hans läppar en gång till
-jah vet det lucas, du har ögon där jag minst anar
sa ohn

Melinda svarade inte på meddelandet eftersom hon hade sett bilen köra in på gatan från sitt fönster och redan var påväg ner för halltrapporna. Väl utanför byggnaden gav hon Theo ett stort leende innan hon hoppade in i passagerarsätet bredvid honom.
– Här nu!
sade hon glatt och rättade till klänningen för att den skulle ligga slätt över hennes ben.
– Du bestämmer vart vi ska.

Lucas log nöjt när Sara sökte upp hans läppar på nytt, men kände sedan hur det vibrerade i innerfickan. Han fiskade fram telefonen och läste Theos meddelande under tystnad. Gav ifrån sig ett kort hm:ande ljud och la tillbaka mobilen. Han hoppades på att Theo följde ordern om att hålla ett extra öga på Melinda. Ovetande om hur väl han faktiskt utförde sitt arbete.

Theo flinar till och rynkar pannan
-vad sägs om strandne utnaför stna?
fårgade han nu och körde tyst mot motvägen som ledde dit, han sneglar lite snabbt på Melinda som verkade väldigt söt klädd
-klänning ser jag
sa han lugnt


Sara såg hur han läste ett sms och flinar till av hans hm
-det hm säger mig du blev bekymrad.
sa hon lugnt och såg på honom envist
-du e det theo han sköter sig tro mig
sa hon roat på skoj och log lite mot honom och rörde hans kind snabbt bara för ta bort en sak.
-Har du varit svettig?
frågade hon tyst

Melindas nickade bara glatt. Platsen som Theo föreslog var perfekt. Där var det sällan folk, vilket innebar att de kunde umgås i lugn och ro. Samtidigt skulle inte Lucas män hitta dem där, ifall han nu hade någon som skuggade henne.
När Theo sedan kommenterade klänningen gjorde hon ytterligare ett försök att stryka till den med handen.
– Tänkte att det kändes passande
svarade hon med ett leende.

Lucas lyfte lätt på ögonbrynen när Sara påstod att Theo skötte sitt arbete. Att hon ens visste att han hade satt Theo på spaning.
– Jasså? Vad får dig att säga det?
frågade han nyfiket. Och rynkade sedan pannan lätt när hon frågade ifall han varit svettig.
– Haft mycket att göra idag.
svarade han kort.

theo log till mot henne
-den passar perfekt melinda sluta oroa dig
sa han lugnt och såg rakt fram och kom ut på motovägen nu och körde ytst. han hade köpt bilen för inte så längesen men han var njdj.


Sara lyssnar tyst och flinar
-för theo syns lite här och där, sett han gå låångt bakom melinda okje
sa hon roat på skoj. Sara var rätt bra på hita lucas män som skuggade så skuggar man henne gäller det vara nytt ansikte eller bara vara rent av smart.
-du borde koppla av
sa hon mjukt

Melinda kände hur hon blev alldeles varm när Theo kommenterade klänningen. Hon tittade ut genom sitt fönster för att han inte skulle se hur hon började bli röd om kinderna.
– Tack
sa hon tyst, vilket var ovanligt för Melinda. Vanligtvis kom hon med ett längre svar och talade med stor självsäkerhet.

Lucas kunde inte låta bli att skratta till.
– Jag förstår.
sa han roat. Han förväntade sig egentligen inget annat från Sara.
– Man bygger inte ett imperium genom att slappna av
sade han sedan och kysste henne lätt i pannan.

theo log till av hon faktiskt sa tack men att hon blev gernad påpekade inte Theo alls.
-snart där.
sa ahn snnabbt för att få bort spänningen i luften, han var trött på den spännigen efter åren i jobbet ho sin far. Han ville itnte ha det.

Sara lyssnar och lät han kyssa henne på pannan och tänkte lite grann under tiden.
-men man måste spara ork för att orka regera ett imperium
påpekar hon lugnt

Melinda tittade förväntansfullt mot stranden som nu syntes framme i horisonten. Hon såg därefter tillbaka mot Theo igen och fick fram ett litet leende då hon studerande hans profil. Andra såg Theo som känslolös, Lucas hade bett henne att hålla sig så långt borta som möjligt, och Sara brukade beskriva honom som knappt mänsklig. Men det Melinda såg framför sig var raka motsatsen. Theo var den som funnits vid hennes sida under de senaste veckorna och som hon funnit stöd hos under de svåraste tiderna. Han kunde omöjligt vara känslokall.

Lucas drog på munnen och ryckte sedan på axlarna med en lätt suck.
– Jag antar att du har rätt, miss Wood
svarade han till slut, erkände sig besegrad.
– Så, vad känner du för att göra nu? Jag hoppas att du blir kvar här med mig ett tag.