Sjunde året på Hogwarts

Jag kollade lite skadeglatt efter Draco som lämnat rummet.
-"vänta ska du se Cara... tre..två...ett.." mumlade jag och precis så kom Draco vandrande in i rummet igen.
-"Hittade du inte ut brorsan" frågade jag nöjt och flinade.
Han ignorerade mig och gíck fram till Cara med korsade armar.
-"Du ska känna dig hedrar över att jag förlåter dig." sa han surmulet.

jag såg på Draco och höjde ett ögonbryn
"Jaså?" sa jag och han satte sig ner
"Ja." sa han surt
"Och vad skulle du göra om jag nu inte vill prata med dig. faktiskt så vill jag inte prata med dig för att du ska vara så sur hela tiden." sa jag och vände mig om och blinkade mot Viole och Laura och jag kunde nästan höra hur Draco tappade hakan.
"Men...Cara...Jag..." sa han och jag kunde inte låta bli att vände mig och och skratta och han såg på mig
"Du vet att jag inte skulle kunna sluta prata med dig." sa jag och kysste honom och han andades ut.
"Det är bara så kul att driva med dig." sa jag och kröp upp i hans famn
"Jätte kul" muttrade han och jag log åt de andra

- Du borde lära dej att tygla ditt humör, Draco annars kan det gå illa, sa jag med ett flin.

-"Indeed!" sa jag snabbt.
-"Det slutar alltid att du kastar glas efter mig när något går snett (cara )" sa jag med en irriterad min.
Laura garvade tyst och jag kännde hur det kurrade i magen.
-"Vi åt aldrig något förrut neville" sa jag lugnt och sansat och höll mig för magen.

(haha du var bara tvungen o med glasen xd)
Draco bara såg på dem
"Hur kommer det sig att det blev alla mot mig helt plötsligt?" sa han surt och jag såg på honom.
"Vi är inte i mot dig, vi retas bara." sa jag och log sött mot honom och han blev lite gladare.
"Killar, de är så lätta att manupulera." sa jag till Laura och Viole och skrattade

- Javisst är de, sa jag och fortsatte skratta åt Draco
- Ska vi gå till köket, matsalen eller någon plats jag inte vat om att existerar?, sa jag ´med ett undertryckt skratt,

"Jag tycker vi kör på köket det är mysigast." sa jag och vi reste oss och Draco tog min hand och jag såg på honom och stannade
"Du älskar väll mig på riktigt?" frågade han och jag tappade talförmågan totalt. tillslut fick jag tillbaka den
"Klart jag gör. tvivla aldrig på det Draco." sa jag och kysste honom innan vi gick i kapp de andra och in i köket och satte oss vid ett bord.
"Jag vill ha kladdkaka." sa jg och log o Draco bara såg på mig men sa inget
"Något annat?" pep alfen

- Ja jag vill ha den där citronpajen ni bjöd på till efterätt igår, den var underbar, sa jag och log mot den lille tjänstvillige alfen

-"Jag vill ha tre toast och en kopp choklad te tack" sa jag snällt och satte mig ned vid bordet.
Husalfen nickade och vände sig mot dem andra.
Det skulle ´bli gott att få något i magen, jag som inte ätit något på hela dagen.

- Inte jag heller bara frukost i morse av Snape, jag tar nog lite mackor jag med, sa jag
- Det gör ja också sa Dean