[PRS] Yehet & Allie Mazur

Blicken den kortare ger Daniel är rätt omöjlig att ignorera.
"Ta bara någonting från garderoben," säger han medan han börjar bläddra mellan filmerna på netflix. Han ser mot sin vän innan han vänder sin uppmärksamhet mot teven igen. "Du.. kan jag ställa dig en fråga? Utan att du börjar reta mig eller något? Jag tror du är den enda som skulle ge mig ett ärligt svar på det här." han kan inte se sina andra vänner ge honom förslag på vad han ska göra, då de oftast bara brukar skämta bort det.

"Fråga på bara." svarar den blonde medan han reser sig och börjar rota i den andres garderob. Han väljer ut en blå tshirt och ett par svarta mjukisbyxor som ser relativt små ut. Trots det får han ändå rulla upp byxbenen nåt varv.

Daniel biter sig själv i kinden medan han försöker komma på något bra sätt att förklara sitt lilla problem för den kortare. Såklart tänker han skippa faktumet att det är Noah som fått honom att falla en aning.
"Det finns en person jag känt rätt länge nu.." börjar han och rynkar lite på ögonbrynen, han vill välja sina ord väl. Han har ingen lust detaljera personen direkt. Han vill inte komma ut, inte än. "Jag tror jag börjat få känslor för den här personen, och det känns så jävla fel eftersom att vi är så pass bra vänner som vi är, du vet."

Noah kollar på sin vän med höjda ögonbryn.
"Förväntar du dig att jag ska ge dig råd om kärlek?" undrar han skeptiskt. "Jag har ju mindre erfarenhet än en vägg." Han pausar en kort sekund. "Men du får väl känna efter vad du vill göra, värdesätter du er vänskap så pass mycket att du är rädd att förlora den så kanske du ska tänka efter lite innan du berättar vad du känner i alla fall. I don't know."

Den brunhåriga killen skulle ljuga om han sa att han inte blev besviken, för det blev han. Daniel hittade inte en endaste gnutta avundsjuka hos den kortare, vilket sårar honom. Sextonåringen vänder blicken från Noah till teven återigen med uppblåsta kinder.
"Ja, jag borde nog bara hålla det för mig själv," säger han medan han drar upp täcket över sitt halva sitt ansiktet, så att bara ögonen och pannan kan synas i mörkret.

Noah sneglar förvånat på den andre, det är inte likt Daniel att reagera såhär. Kan Noahs råd verkligen ha varit så dåliga?
"Du... Alltså, personen du gillar? Känner jag henne?" frågar han försiktigt. "Du måste inte säga om du inte vill!" tillägger han hastigt.

Daniel visste att frågan skulle komma förr eller senare, de har känt varandra länge trots allt. Henne. Tänk om det var en hon, då skulle han inte känna sig lika änslig som han gör nu.
"Det beror väl på," mumlar han under täcket och gäspar tyst. Han vet årligt talat inte vad han ska svara Noah. "Ska vi bara se på filmen eller?"

Den blonde känner hur spänd hans vän är och beslutar snabbt att släppa ämnet.
"Visst." svarar han snabbt och grabbar tag i en filt innan han dunsar ner på sängen intill Daniel. Belåtet kurar han ihop sig, insvept i filten som om den vore en mantel. "Har du någon speciell film du vill se då?"

"Jag ser bara på bra filmer, nämligen. Så du får välja en tråkig film," Daniel känner sig en aning nere men han vill inte direkt att Noah själv ska genomskåda det. Han kanske borde försöka träffa något. Efter att han tagit ett djupt andetag, så kryper han upp intill den kortare, precis som de gjort när de var yngre. Daniel kanske måste försöka träffa andra, någon dejt eller två, men han kan ta vara på tiden då han fortfarande kan gosa med sin vän. Utan att han tycker det är underligt.

Noah lutar belåtet huvudet mot Daniels axel. Den andre är varm och luktar gott, och Noah känner hur hans ögonlock blir tunga.
"Ta bara vilken film som helst..." mumlar han. "Jag är sömnig." Han gäspar stort.