Egentid

Är ni sånna som kräver egentid? Jag är det, men mitt privat liv underskattas. Min lillebror skyller alltid på att jagar osocial och tråkig, men ibland orkar jag inte med honom cx han lyssnar inte änns på (om han inte blir riktigt utskälld) min föräldrar!

Vi behöver nog alla egentid för att fungera någolunda vettigt. Men vi behöver också vara lite sociala för att fungera.
Jag e sån så jag kan vara 24h i sträck med vänner men sedan behöevr jag en iallafall 8 timmars paus för det blir för mycket hahah

Jag är introvert as fuck xD Kan vara med mina närmaste vänner ett längre tag, men med typ alla andra klarar jag bara några timmar innan jag måste vara ifred säger hon som nu ska på läger i 9 dagar...

Om jag var tvungen att välja mellan att vara för mig själv eller bland folk så väljer jag helt klart mig själv.

När jag har varit ute bland folk så måste jag vara ensam för att orka. Jag blir trött av att vara bland folk och jag tycker inte om det heller. Jag umgås helst inte med folk öht tbh. x)

Tror jag gillar egentid bäst! Brukar kräva ganska mycket egentid varje dag annan, eller om jag träffat folken hel dag så då vill jag gärna ha följande dag helt för mig själv... Orkar helt enkelt inte annars, fast det är ju nog kul att träffa kompisar, släkt osv.

Jag älskar egentid och är rätt duktig på att säga att jag är upptagen när det egentligen "bara är min viktiga tid för mig själv" som jag värdesätter mer än socialt häng.

Älskar egen tid jag trivs lika mycket av mitt eget sälskap och med kompisars sällskap.

Jag behöver rätt mycket egentid för att samla energi. Men jag tycker det är roligare att vara med vänner så ibland tackar jag ja fastän jag egentligen inte orkar, blir så lätt socialt utmattad även med de jag älskar mest som jag älskar att umgås med. Då kan jag bli helt övertrött, jobbig, känslosam och babblig (typ som att jag blir full, fast på socialt umgänge snarare än alkohol) xD

Jag har egen lägenhet så det är lätt att få egentid, saknade det när jag bodde hos föräldrarna och i kollektiv, även om jag hade eget rum blev det inte samma sak när andra var så nära inpå. Särskilt då jag och min bästa vän bodde i samma hus och båda var hemma, jag kände att jag behövde vara ensam men han var så lättillgängligt umgänge så jag tackade alltid ja till allt ändå, eller att lockelsen blev så stor att jag själv tog initiativ till filmkväll eller liknande. Det är lättare när vi bor en bit ifrån varandra. Lättare när jag rent geografiskt är själv.

Jag behöver egentid, rätt mycket av det också för att samla energi. Min kroniska smärta gör mig trött och min sociala fobi gör att jag måste ta mig ut och träffa folk oavsett om jag vill eller inte. Då är egentiden guld värd, jag har dock märkt att jag kan ha egentid även när jag är fysiskt i samma rum som t.ex min partner, vilket är ett enormt framsteg

ja. dock har jag redan väldigt mycket egentid så jag skulle behöva mer av det motsatta.