Jag skrev en krönika.

det slog mig att det kanske är här denna tråden passar in, för det är ju liksom ingen fanfic, men om det nu skulle vara så att jag är ute och cyklar så lås den.

Hej!

Jag hade väldigt tråkigt igår, och jag är en sån som tänker väldigt mycket när jag har tråkigt. Jag är också en sån som tycker väldigt mycket om olika saker som är fett viktiga att prata om, och igår vart jag så frustrerad att jag var tvungen att skriva av mig lite. Så detta är som en sorts krönika.

och ni får gärna kommentera vad ni tyckte och så, leka kritiker, för sånthär är skitviktigt att prata om, och jag är jätteglad om det skapar nån form av diskussion.





Det är jobbigt att vara tonåring i dagens samhälle.

Mest för att det är så jävla sjukt.

Press, och ideal.

Media och sociala medier har ett ständigt osynligt förtryck. Framförallt angående tjejer, vi ska vara smal som en pinnar och ändå ha kött på både bröst och röv. Vi ska hela tiden jämföra oss själva med de ”perfekta” människor som finns på insidan av tidningar och på utsidan av affärer på stora affischer. Det är lätt att säga till sig själv, ”lägg ner, du vet mycket väl att den där bilden är så retuscherad att inte ens hälften av den är sanning, du duger som du är”, men när du väl står där och tittar på bilden av människan är det fan inte så enkelt. Hen är både mycket smalare och vackrare än vad du är. Visst, den visar inte den ärliga bilden av denna person, men det är ju det du ser som du jämför dig med.

Modeller, och unga tjejer som strävar efter detta, att få se ut som alla på reklamen, de svälter sig själva. Massor av folk dör i ätstörningar, bara på grund av den här jävla pressen. Sedan står det också överallt på internet att alla människor är unika och bra som de är. Det är bara det att det är i princip omöjligt att känna det när varenda bild är så galet mycket fake. Media och de som skriver alla texter, de skiter ju fullständigt i oss, hur dåligt vi än mår. De gör ju denna reklam bara för att tjäna pengar på att unga går på deras trick, för att bli bättre och vackrare. De vill ju bara att vi ska vara de här perfekta och duktiga ungdomarna som de har byggt upp en bild av. Du duger nämligen inte som du är om du inte ser ut som den där smala och skitsnygga bruden på postern. Samhället ser ju inte alla, de bryr sig ju inte om deras bilder får folk att må riktigt riktigt dåligt. Det är så förbannat jävla kasst att det finns en uppmålad bild på vad som är vackert eller inte. Där är ju också kroppsmassan ofta en avgörande faktor om du duger som du är eller inte. Men hur i helvete kan det vara så viktigt? Det finns otroligt många människor som är överviktiga och om du är en av dem – än sen!? Du är verkligen inte ensam, och även om du var det skulle det inte spela någon som helst roll. Dina vänner och din familj tycker väl om dig för din personlighet, inte för din vikt, då kan du gott börja älska dig själv för den också.

Fast det är inte så lätt, jag vet, jag gör det också, jag jämför mig själv med alla andra och önskar att jag var lite mer som dem, lite smalare och lite bättre. Det är här man måste börja tänka om. Om det finns de personer som inte accepterar dig för hur du ser ut, för att du är du (det finns alltid den sortens människor som gör det, och kommer dessvärre alltid göra), vafan spotta dem i ansiktet, bara skit i dem hur svårt det än är! Spotta på samhället och medias osynliga förtryck också, du är du, du är din egen och det finns bara en av dig, låt inte några idioter vars jobb är att sitta bakom en dataskärm och göra ungdomar osäkra på sig själva påverka dig.

Sen är det ju givetvis så att det finns dem som får skit för att de är för smala och inte har tillräckligt med fett och kurvor också. Det ska en ju också bara acceptera, för en del kan fan inte göra nånting åt det! Och sen finns det ju de som har ändrat på sig själva och blivit smalare medvetet. Media och de som gör dessa extremretuscherade bilder vill inte ha dem heller. Men gissa vad, det var ju media som orsakade viktminskningen från början. Om vi inte sett dessa bilder från början och börjat jämföra oss själva med allt skulle vi inte ens tänkt tanken att tappa vikt överhuvudtaget! Det är ju ert eget fel, idioter! Och ändå får man inte vara FÖR smal. Jag blir inte klok på det.

Sen, när en väl kliver in i affären för att prova tröjan man sett där i skyltfönstret, och väl har den på sig känns det inte alls lika kul som när en såg den. När du nu står där i provrummet, framför spegeln, i det där hemska ljuset som affärer alltid har för att du ska upptäcka fler fel och brister med dig själv, är det vi tänker: ”och varför kan den inte sitta lika fint på mig som på henne?”. Jo, för den satt inte alls så fint på henne heller, det är datagjort, men det ska vi inte behöva ha i bakhuvudet hel tiden, varje gång vi provar ett nytt klädesplagg, för det går inte.

Varje dag, står det alltid på tidningars framsidor: ”såhär tappar du 10 kilo på en månad”, ”bikinichocken, hennes kropp var inte alls så snygg som alla trodde!”, eller ”kolla in Madonnas viktökning”. Som för att påminna om att vi inte duger om vi inte har superkroppar finns det lite mer av pressen och förtrycket precis överallt. Fast det är ju klart att vi inte kan göra något åt saken, dels för att folk är så jävla rädda, och dels för att media och trycket är för stort och vägrar ändra på sig.

Det är också här jag blir frustrerad över att männen har det så mycket lättare än kvinnorna. Visst – killar har press på sig att ha perfekt hår, mycket muskler och mage, men deras förtryck är fan inte ens hälften så stort som för oss unga tjejer.
Jag blir ju vansinnig när en kvinna med samma kompetens och kapacitet som en man ändå får otroligt mycket lägre lön och jag förstår inte hur vilket kön man har kan spela sån otrolig roll i huruvida man är en bra människa eller inte. För jag vet med största säkerhet att det finns en hel del män som är svin, en hel del kvinnor också, fast det finns massor med bra tjejer också, trots att de är kvinnor, tro det eller ej.

Om du inte vet riktigt om du vill vara kille eller tjej, om du vill vara en ”hen” så måste ju det också vara okej! Du ska alltid bli accepterad för den du är, och för din insida, oavsett hur mycket utsidan säger om dig. För den kan aldrig säga allt. Det är bara det att media inte har fattat det än.

Måste också någonstans här fastslå att jag har ingenting emot män i allmänhet, men jag har väldigt mycket emot uppdelningen mellan oss. För, inte alla män, men många, fattar inte hur starka kvinnor faktiskt är. För det första får vi stå ut med denna ständiga press dag ut och dag in (helst utan att klaga också, för då är man för svag), för det andra får vi stå ut med en blödning en vecka i månaden, plus en extrem värk, och dessutom med största sannolikhet klämma ur oss ett barn, och det verkar väl inte så mysigt och smärtfritt kanske.
Och ändå är män så jävla mycket bättre.

Jag vill att jag, och mina framtida barn, och deras barn, ska kunna växa upp i en värld där de aldrig behöver bli diskriminerade för sitt kön. Eller sin kroppsvikt. Eller hudfärg, eller sexuell läggning. Men det går inte, och det är det som gör mig så arg. Så förbannat jävla arg. Oavsett hur mycket jag vill det, eller hur många som håller med mig, kommer det alltid att vara såhär, vi duger inte som vi är därför att det finns en uppmålad och färdig bild över hur en perfekt person ser ut.

Men oavsett om världen inte kommer att ändra på sig bara för att vi vill det, kan ju du försöka tänka utanför den här jävla mallen, och alla dessa sjuka normer som vårt samhälle är byggt på. Du kan vara någon annan än den snygga människan på postern utanför H&M, skit i vad samhället säger, de kan inte ha makten över dig.

Huvudsaken är ju ändå att du ska må bra, någon gång ibland (mycket oftare än vad de flesta gör) måste du ta dig själv i första hand. Visst – jag färgar håret för min egen skull, jag sminkar mig för min egen skull, jag köper kläder för min egen skull och äter det jag vill äta för min egen skull. Man kan ju inte göra allting för någon annans skull, för att tillfredsställa alla andra, du måste också få dig själv att må bra ibland. Andra kan få dig att må bättre än dåligt men du själv måste också tänka på att behandla dig själv bra. Det är inte själviskt att ta sig själv före alla andra, det är nödvändigt. Det är ju liksom därför man lever, för att man är sig själv.

Det är skitjobbigt att vara ung nu när pressen ser ut såsom den gör, men låt inte media få dig att tro att du är dålig för att du inte ser ut som en barbiedocka. Sålänge du försöker få dig själv att må bra ibland, och gör det som du tror på för dig själv gör du ju rätt. Låt inte de jävla asen som gör så att folk får sämre självförtroende knäcka dig.

Så om du någon dag känner för att klippa av dig allt ditt hår eller käka en donut utan anledning, så kör på förfan, skit i vad de andra ska säga, det är ju du som ska må bra av det.

Du är fucking limited edition, det finns bara en av dig och den ska inte samhället få förstöra.

Jag börjar nästan gråta, så arg är jag. Fyfan, antingen är man för smal, för tjock, för lång, för kort...
Killar har lika stor press dom, jag menar, vara smala, muskulösa, magrutor(ingen kille är väl snygg utan magrutor.....!), och allt sånt där.

Det här. Jäklar vad de kan göra. Jag hatar det där jävla photoshop. de förvränger verkligen ens bild på hur en människa ser ut. Man vet det, man vet att de inte ser ut då påriktigt, men det spelar ingen roll. Man har ändå fått det inpressat I sin hjärna så många gånger att det inte spelar någon roll, för när man ser de där vackra människorna känner man sig så ful.
och det är precis det dom vill, så att man köper det där röda läppstiftet som ser så bra ut på henne eller den där snygga bikini som ser så snygg ut på henne.

Fy sager jag bara, fy, så fel det kan gå när man satsar allt för att se "snygg" ut.

När skönhetsingreppen går för långt


Fyfan.

fan så bra skrivet

OCH USCH FY HELVETE SÅ ARG MAN BLIR

fast samtidigt måste vi ju komma ihåg att det är jävligt viktigt att prata om, och att det är samhället det är fel på och inte oss själva.

fast det kan man ju inte komma ihåg hela tiden varje dag man är ute för vi har ju idealet som medierna målat upp inpräntat i huvudet.

LETS CREATE A DEBATT!

Alltså så mycket skit det finns. Så mycket skit som världen bara antar att vi ska svälja för att media säger så. Man ska vara sig själv, men också får man inte sticka ut för mycket, för då är man attention seeker.

fy helvete, äntligen satte någon ord på allt skit.

jävla bra krönika