Jag skriver ganska mycket berättelser och så, och då tänkte jag att jag kan lägga ut dem här. Det kommer inte vara att jag till exempel lägger ut en novell/berättelse i månaden, utan de kommer komma upp lite då och då, när ni minst anar det. ^^
Om ni har några åsikter - bra eller dåliga - om det jag skriver så får ni gärna kommentera dem, jag älskar att få konstruktiv kritik och utvecklas.
Här kommer den första;
Spoiler:
Tryck här för att visa!Hon lät musiken fylla hennes huvud, tankar, kropp. Hon slöt ögonlocken och suckade djupt.
”No dawn, no day, I’m always in this twilight, in the shadow of your heart…”
Florence Welch’s röst fick hennes kropp att rysa, och hon lutade sig bakåt i den obekväma stolen.
Volymen var hög och hon varken hörde eller såg något som hände runt omkring. Skönt.
”Du?”, sa Leo till Julia. Hennes ögon var fortfarande slutna, och hon verkade inte ha hört honom.
”Julia?”, sa han lite högre. Ingen reaktion. Wow. Den där musiken måste verkligen vara bra.
”JULIA?”, nästan skrek han samtidigt som han petade henne på överarmen som täcktes av en stor – lite för stor – stickad mörkgrön tröja.
Julia öppnade ögonen och kollade in i Leos gråa ögon.
”Ja.”
Hon hade tagit ut sina besmyckade hörlurar och kollade rakt in i hans ögon. För en sekund glömde han bort vad han skulle säga, men ringklockorna ljöd, och han påmindes.
”Vi ska ha lektion nu.”
”Jag kunde faktiskt räknat ut det själv.”, sa hon och log lite mot honom. ”Men tack.”
”Vad lyssnade du på? Du såg verkligen ut att njuta.”, frågade han de började gå mot svenskasalen.
”Det var Florence and the Machine. Jag antar att du inte hört talas om henne?”
Han skakade på huvudet och öppnade dörren och de steg in i klassrummet.
”Ni kan ta upp era böcker och börja läsa.”, sa deras lärare.
”Vill du höra?”
De satte sig vid ett tomt bord längst bak i klassrummet.
”Gärna.”, sa han och log mot henne.
Julia kände hur hon smälte inombords.
Hon stack in en av hörlurarna i hans öra, och snuddade vid hans örsnibb.
Leos hjärta började dunka snabbare.
”Det är bra. Riktigt bra faktiskt. Inte Bieber eller annat skit.”
”Tycker du?”, sa hon och ett leende spred sig över hennes läppar.
”Kan jag låna den här under lektionen?”, frågade Leo och pekade på luren som satt i hans öra.
”Såklart!”
Julia tog upp sin bok och började läsa, men tittade upp på Leo lite då och då.
Leo skulle just vända blad när han märkte att Julia tittade på honom. Han vände sig mot henne och log. Sedan hände det bara.
På återseende. =)
Mugglarportalen